Hur DNA-släktforskning löser brott och kalla fall.
Ett brutalt överfall som inträffade för omkring 30 år sedan kan vara på väg att klaras upp. Polisen uppger att man fått en träff i DNA-registret som knyter en person till brottsplatsen.
I drygt tjugo år var Brattåsmorden utanför Härnösand en gåta utan ansikte. Sedan kom en ny lag, ett DNA-prov och ett släktträd som långsamt vecklade ut sig, och plötsligt fanns en misstänkt. Så fungerar metoden som gett svensk brottsutredning ett helt nytt verktyg.
I tjugo år låg morden utanför Härnösand olösta. Sedan kom en ny lag, en gammal DNA-profil och ett släktträd som plötsligt pekade framåt. Men DNA-släktforskning är ingen trollformel: bakom varje genombrott finns en kedja av förutsättningar som alla måste falla på plats.
När du laddar upp ditt DNA till en släktforskningsdatabas väljer du också vem som får titta. Sedan sommaren 2025 har frågan blivit skarp på riktigt i Sverige: ett enda klick om samtycke kan i förlängningen hjälpa polisen att lösa ett mord som varit kallt i tjugo år. Här reder vi ut hur det hänger ihop, och vad det betyder för dig.
I tjugo år vilade Brattåsmorden i tystnad, tills ett DNA-spår plötsligt ledde utredarna rakt in i en gärningsmans släktträd. Men metoden får inte användas hur som helst. Här reder vi ut exakt vilka brott den svenska lagen om DNA-släktforskning omfattar och var gränserna går.
I sexton år förblev dubbelmordet i Linköping olöst. Sedan kom en släktforskare med ett DNA-prov, ett växande släktträd och en metod som ingen i Europa hade prövat förut. Det här är berättelsen om hur DNA-baserad släktforskning förändrade svensk kriminalteknik.
I sexton år låg dubbelmordet i Linköping olöst. Sedan kom ett genombrott som inte byggde på ett enda nytt vittne, utan på gärningsmannens egna avlägsna släktingar och deras DNA. Det blev första gången metoden användes i Sverige och Europa, och starten på en lagändring som förändrat svensk brottsutredning.
På en gård utanför Härnösand låg svaret begravt i mer än tjugo år. När en ny lag öppnade dörren till släktforskningsdatabaser i andra världsdelar förändrades plötsligt förutsättningarna för Sveriges svåraste olösta brott. Här är historien om hur DNA-släktforskning gick från ett enskilt genombrott till ett verktyg med lagstöd.
I USA har metoden att jaga gärningsmän genom deras avlägsna släktingar väckt liv i mordutredningar som legat döda i decennier. Nu har Sverige fått sitt eget lagstöd, och de första genombrotten börjar synas. Men vägen från amerikanska succéer till svenska resultat är kantad av både löften och fallgropar.
I tjugo år låg dubbelmordet på en gård utanför Härnösand olöst. Sedan kom en ny lag, en förlängd DNA-profil och ett amerikanskt släktträd, och plötsligt rörde sig det kalla fallet igen.
När du laddar upp ditt DNA i en släktforskningsdatabas kanske du letar efter en okänd kusin. Men samma trådar i släktträdet kan, under vissa förutsättningar, leda polisen ända fram till en mördare. Sedan sommaren 2025 har Sverige en lag som gör detta möjligt, och de första genombrotten har redan kommit.
Ett kallt fall som legat orört i två decennier. En DNA-profil som skickas över Atlanten. Och plötsligt en anhållen. DNA-släktforskning har förändrat förutsättningarna för att lösa grova brott, och Sverige är ett av få länder i världen med uttryckligt lagstöd.
Den 1 juli 2025 fick svensk polis ett efterlängtat verktyg: DNA-baserad släktforskning vid de allra grövsta brotten. Men trots stora förhoppningar dröjde genombrotten. Här är förklaringen till varför metoden tog tid att leverera, och vad som krävs för att den ska fungera.
Den kan väcka liv i kalla fall som legat orörda i decennier, men den vänder också ut och in på en grundläggande fråga: hur långt får jakten på en mördare sträcka sig in i andra människors arvsmassa? DNA-släktforskning är en av samtidens mest laddade kriminaltekniska metoder, och Sverige är ett av få länder som vågat lagstifta om den.
I tjugo år låg spåren tysta. Sedan kom ett DNA-prov, ett släktträd och en amerikansk databas att förändra allt. DNA-baserad släktforskning har öppnat en helt ny väg in i Sveriges kallaste fall, men metoden är varken trollstav eller självklarhet.
Ett DNA-spår som legat orört i decennier kan plötsligt börja tala, inte genom gärningsmannen själv, utan genom hans avlägsna släktingar. Forensisk genetisk genealogi har förvandlat hopplösa kalla fall till heta spår, och sedan sommaren 2025 har metoden uttryckligt lagstöd i Sverige. Här förklarar vi hur tekniken fungerar, var den kommer ifrån och var dess gränser går.
Ett spår av DNA på en brottsplats kan ligga oanvänt i decennier. Men med forensisk genetisk genealogi har polisen fått ett verktyg som kan väcka även de kallaste fallen till liv, genom att följa de osynliga trådar som binder samman släkter. Så här går jakten till, steg för steg.
När en mördare lämnar spår men inte finns i något register kan jakten ta slut redan innan den börjat. Men det finns en metod som låter polisen klättra i gärningsmannens släktträd, och den fungerar på ett helt annat sätt än de DNA-register utredarna använt i decennier. Här är skillnaden, förklarad steg för steg.